Tankar...

Det är kväll. Inne lyser små lampor varstans.
Av brasan finns bara glöd kvar, glimmar,  för att snart pyra ut och försvinna.
Vi sitter i soffan, kuddar och filtar ligger huller om buller. Jag lutar mig tillbaka sjunker ned och låter mig omslutas av det mjuka fluffiga.
Ser ut genom bäcksvarta fönster det enda som syns är konturer av en spegelbild. Mig.
Funderar på vår värld. En plats kantad av orättvisa oro och girighet. Det krampar i magen. Rädsla som kramar om organ och själ.  Vrider och vänder men finner inga svar. Det enkla är att jag ej kan påverka det onda som sker.
Mina barn, det vandrar alltid min tanke till. Hur kan jag skydda dem från kylan vi människor ger varandra?

Det är min lott. Så fort de kom, låg på mitt bröst nya och kladdiga. Med dem kom även oron. Den som mal, gnager och pockar...

En mammas funderingar.