Känner som en väldigt ostrukturerad mamma, måste jag säga.
Dagen före Lucia kommer jag naturligtvis på att lillan ska ha krona, något vi inte har.
Stressar runt i affärer för att till sist inse att varenda luciakrona i staden måste vara slut. Panik kommer krypande, kan se hennes besvikna ögon framför mig. Tur att jag är gift med världens bästa människa som trolla fram en fin ljuskrona.
Så lätt om hjärtat kunde jag sedan fokusera på annat.
Ändå undrar jag varför jag ofta hamnar där. I sista sekund ger jag mig ut, stressad med hög puls och tröja som klibbar mot paniksvettig rygg.
Behöver ett system, för med handen mot hjärtat får jag inte in allt i huvudet.
Alla aktiviteter, tider som ska passas, matsäck som ska packas mm. mm.
Slår mig för pannan och undrar hur jag ska klara av, självklart är vi två föräldrar med gemensamt ansvar, men tyvärr är vi ganska sista minuten aktiga av oss båda två.
Så goda tips mottages med öppna armar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar